Förståelsen för penningtvättsrisker och kunskap om penningtvättsregelverket är låg hos bokförings- och revisionsbolag, konstaterade Ekobrottsmyndigheten i sin senaste nationella riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism som kom i april 2021. Den låga medvetenheten speglas också i Länsstyrelsens tillsyn där betydande brister identifierats hos flertalet bolag där tillsyn genomförts sedan 2019.
Ökad medial uppmärksamhet och tunga sanktionsbeslut har i ökande grad satt ljus på frågorna och hos många bolag är det inte längre medvetenheten som brister utan snarare är det resurser och kompetens som inte räcker till. Givet det faktum att lagstiftningen är densamma för såväl miljardsatsande storbanker som enskilda fåmansföretag, är detta allt annat än överraskande.
Även om den riskbaserade utformningen av penningtvättslagen nyanserar kraven på företag av olika storlek, är lagstiftningen fortfarande densamma. Den riskbaserade utformningen gör det möjligt att anpassa utformningen av penningtvättsarbetet, dvs. Hur uttömmande/resurskrävande det är, utefter varje bolags storlek och komplexitet. Trots detta är minimikraven fortsatt höga.
Den pågående debatten till trots, fortsätter Länsstyrelsen utfärda miljonbelopp i sanktionsavgifter på löpande band. Eftersom en enda sanktionsavgift kan utradera flera års goda resultat inser Sveriges redovisningsbyråer och skatterådgivare i allt högre utsträckning att de måste agera.
Antalet sanktionsbeslut ökar kraftigt
Flera storbanker har tilldelats sanktionsbeslut och mångmiljonböter de senaste åren på grund av brister i penningtvättsarbetet. Det kanske mest uppmärksammade fallet var en av Sveriges storbanker, som år 2020 fick en bot om 4 miljarder av Finansinspektionen efter att misstankar om omfattande penningtvätt avslöjats i de baltiska dotterbolagen av SVT:s Uppdrag Granskning.
Betydligt mindre uppmärksamhet har riktats åt de sanktionsbeslut och böter som utfärdats av landets lokala länsstyrelser. Detta trots att det är länsstyrelserna, som sedan 2017 är ansvariga för tillsynen av penningtvättslagstiftningen för bland annat redovisningsbyråer, som är de som utfärdat överlägset flest antal sanktionsbeslut.
Eftersom Länsstyrelsens tillsyn gäller betydligt mindre bolag går deras granskningar betydligt snabbare än Finansinspektionens. På bara fem år har de hunnit med att utfärda hela 65 sanktionsbeslut, vilket i sig kanske inte säger så mycket. Bakom den siffran gömmer sig dock en exponentiell ökning, se grafen nedan. Antalet sanktionsbeslut under andra halvan av 2022 var sexton gånger fler jämfört med första halvan av 2019, då endast två sanktionsbeslut utfärdades.
Sanktionsavgifterna blir allt högre
Analyseras sanktionsavgifterna som en procentuell andel av de drabbade bolagens omsättning, går det även där att se en ökning den senaste tiden. Sanktionsavgifterna under första halvan av 2020 motsvarade i genomsnitt 3,2% av de sanktionerade bolagens årliga omsättning. Under andra halvan av 2022 var den siffran 4,9%. Trenden är tydlig: Länsstyrelsen blir allt mer effektiv och fokuserar i allt högre utsträckning på tillsynen av penningtvättslagstiftningen.
Vilka krav ställer penningtvättslagen?
Enligt penningtvättslagen förväntas verksamhetsutövare, däribland
redovisningskonsulter, ha ett antal rutiner och processer på plats för att förhindra att de nyttjas för penningtvätt och terrorismfinansiering. Nedan följer de viktigaste:
- Den mest grundläggande som behöver finnas på plats är en allmän riskbedömning. Den allmänna riskbedömningen syftar till att kartlägga hur bolaget kan nyttjas för penningtvätt och hur stor risken för detta är. Den allmänna riskbedömningen utgör grunden för de åtgärder som bolaget sedan behöver ha på plats för att förhindra penningtvätt.
- Verksamhetsutövaren förväntas vidta ett antal åtgärder för att säkerställa fullgod kundkännedom om alla dess affärsförbindelser/kunder. Vidden av åtgärderna som behöver vidtas för att uppfylla kraven om tillräckligt god kundkännedom ska styras av den riskprofil man bedömt kunden ha (oftast låg/medel/hög).
- Verksamhetsutövaren är skyldig att övervaka sina kunders beteende och rapportera fall av misstänkt penningtvätt till Finanspolisen.
Vad inhämtar Länsstyrelsen vid en granskning?
Länsstyrelsen granskningar skiljer sig till viss del åt beroende på vilken bransch det granskade företag befinner sig i. Vid analys av historiska sanktionsbeslut framgår dock ett tydligt mönster
gällande den information som i regel begärs ut, oavsett bransch:
- Allmän riskbedömning
- Rutiner och riktlinjer (kundkännedom, rapportering, utbildning etc.)
- Ett antal kundkännedomsakter
- Genomförda och nekade transaktioner/affärsrelationer som misstänks för
- penningtvätt/terrorismfinansiering
- Förteckning av kontanta transaktioner (om sådana utförs)
De vanligaste misstagen som resulterar i sanktionsavgift
Vad som också framkommer i analysen av historiska sanktionsbeslut är att Länsstyrelsen inte bara vill veta att penningtvättsregelverket följs. De vill veta hur redovisningsbolaget gör (i praktiken) för att förhindra att de utnyttjas för penningtvätt. Länsstyrelsen förväntar sig också att en beskrivning av ”hur:et” återfinns i den allmänna riskbedömningen.
Sanktionsbesluten som utfärdats av Sveriges länsstyrelser det senaste året har i samtliga fall pekat på brister i de granskade företagens allmänna riskbedömning. Detta leder i sin tur till att flertalet rutiner och processer som ska anpassas efter den allmänna riskbedömningen också bedöms bristfälliga.
Digitalt stöd i arbetet med Penningtvättslagen
Portalen Verified AML förenklar och digitaliserar företagens arbete i linje med penningtvättslagen. För snabbare onboarding av nya kunder, som stöd i uppföljning och för bra översikt av pågående affärsrelationer. Ta kontroll över er kundriskbedömning och säkerställ att alla dokument sparas digitalt för enkel spårbarhet.
